15
Minns Ådalen Wickman, Minns Ådalen
Filed Under (Historia, Mindre Viktigt) by Targenor on 15-03-2009
Tagged Under : att, hade, och, som, var
Varför ska man minnas Ådalen?
Jo, för att Ådalen har blivit en förkortning av Ådalshändelserna eller om man så vill, Skotten i Ådalen 1931.
Sommaren 1930 fanns en långt gången lönekonflikt vid fabrikerna i Hälsingland på våren 1931 utbröt sympatistrejker bland annat i Sandviken och Utansjö i Ådalen.
Gerhard Versteegh ordnade då genom Ångermanälvens stuveribolag ett antal strejkbrytare, deras ankomst den 13 maj skapade en oerhörd ilska hos dom strejkande och deras familjer.
Man anorade protestmascher, vid en av dessa tog man sig in på fabriksområdet vid massafabriken i Sandviken och tog sig ombord på ångaren Milos där man sedan utsatte strejkbrytarna för hot och troligen även misshandel.
Polisen som kommit till platsen hade inte kunnat hindra det hela.
Samma kväll reste därför på länsstyrelsens begäran millitär från I21 i Sollefteå, infanteri med hästar och kulsprutor. Befälhavare var Kapten Nils Mesterton.
Den 14 maj hölls ett protestmöte i Frånö Folkets hus mot strejkbrytarna. vid mötet beslutades om omedelbar och allmän arbetsnedläggning vid samtliga sågverk och fabriker i Ådalen.
Innan mötet var slut så tågades dom som samlats i och omkring folkets hus, 3-4 tusen personer till strejkbrytarnas förläggnigns plats i lunde.
Än så länge hade 10 soldater och 20 hästar skadats av stenkastning, Myndigheterna hade dessutom läst upp Upprorslagen tre gånger för demostranterna, vilket innebar att den som inte följde myndigheternas uppmaning att skingra sig efter tredje uppmaningen betraktades som upprorsman
Enligt lagen så skulle ”Den som upprorsman dräper, ligge ogill” med det menades att den använde våld mot personerna i folkmassan inte kunde straffas efteråt.
När tåget kom till Lunde så tyckte militärernas befäl sig se vapen i händerna på demostranterna och höra skott avlossas från folkmassan.
Något som ingen senare kunde finna något som helst bevis för.
En beriden patrull hade i ett försök att stoppa tåget, avlossat skott och när demonstranterna kom närmare så försökte Kapten Mesterton få stop på tåget. Han kommenderade ”Halt” tre gånger innan han gav order om eld.
Med kulsprutor och gevär öppnade soldaterna eld mot folkmassan, ordern var att man skulle skjuta i marken framför folkmassan i första hand, vilket också gjordes. Tio personer träffades av skotten varav 5 stycken dödades.
När skottlossningen började breddade sig folkmassan då folket bakom tryckte på framåt.
Mesterton uppfattade detta som ett försök att kringå hans trupper och beordrade då att en kulspruta skulle byta eldställning för att kunna möta det nya hotet. Kulsprutan flyttades laddat, i strid med reglmentet, och tappades varvid flera skott avlossades snett mot folkmassan.
Skottlossningen skulle säkerligen ha fortsatt om inte en ung man Tore Andersson som gick i tåget, varit hemma på permis från Armens musikskola, Tore använde sig av sin trumpet och blåste signalen för ”Eld Upphör”.
Tore blev enligt en interjuv i tidningen Brand 1991 delgiven misstanke för brott eftersom han ”otillbörligen ska ha tagit kommando över militär trupp”, men åtalet lades ner.
Den 15 maj bestämdes att militären skulle dras bort och arbetarna skulle sköta ordningen.
De fem dödade voro
20-åriga fabriksarbetare Eira Söderberg
Erik Bergström, 31 år gammal fabriksarbetare
Evert Nygren, 22 år arbetare
Sture Larsson 19 år
Viktor Eriksson, 35 år
Eira var inte med i demonstrationståget utan stod på en gård som åskådare
Offren begravdes på kyrkogården i Lunde på gravstenen skrevs följande dikt:
Här vilar
en svensk arbetare.
Stupad i fredstid.
Vapenlös, värnlös.
Arkebuserad
av okända kulor.
Brottet var hunger. Glöm honom aldrig.
Begravningen formade sig till en jättelik politisk manifestation av sällan skådat slag. I den stund då offren begravdes nedlades arbetet på nästan samtliga arbetsplatser i Sverige.
Citatet kommer förövrigt från filmen Repmånad.
Christian Engström om FRA och Ådalen 1931
Ådalen 31 Glöm dom aldrig
Popularity: 1% [?]
Related posts:
